Hur ögat kan se

Ljus är våglängder. Ögats anatomi fungerar på så sätt att när vi ser något så registreras ljusets våglängder av sinnescellerna i näthinnan. I näthinnan omvandlas ljuset till nervimpulser. Därifrån förs de vidare genom synnerverna.

I hjärnan möts de båda synnerverna som kommer från varsitt öga och blandar samman informationen. Synbanan fortsätter till hjärnnerven för att hamna i hjärnans syncentrum. Där tolkas impulserna och blir till en medveten bild.

Sinnescellerna i näthinnan kan inte registrera alla våglängder. Därför kan vi inte se all sorts ljus. Det ljus vi kan se kallas för synligt ljus och är faktiskt bara en bråkdel av det ljus som finns. Exempel på ljus vi inte kan se är infraröd strålning, mikrovågor, radiovågor, ultraviolett, röntgen och gamma.

Inuti ögat

Ögongloben är cirka 2,5 centimeter i diameter och är format som ett klot. Ögat kan röra sig i ögonhålan tack vare sex olika muskler. Ögongloben är ihålig och innehåller en geléaktig vätska som kallas för glaskroppen.

I näthinnan finns det stavar och tappar. Stavarna är ljuskänsliga och används när du ska försöka se i mörker. Medan tapparna kan urskilja färger väldigt bra i ljus. Det finns tre olika sorters tappar, som antingen kan uppfatta violett, grönt eller gult. Vid färgblindhet har du problem med någon eller flera av tapparna.

Reglera ljuset

I regnbågshinnan finns pupillen. Det är regnbågshinnans muskel som ändrar pupillens storlek och också styr hur mycket ljus som släpps in. Är det mörkt ute är pupillen stor för att släppa in så mycket ljus som möjligt. Är det mycket ljust är pupillen liten för att inte släppa in för mycket ljus.

Se skarpt

Linsen kan ändra form och därmed förändra brytningen av ljuset. Vi kan då se skarpt på både nära och långt håll. Från linsen går det trådar till en muskel, strålkroppen. Det är genom den som linsen kan ändra form. Om ljuset inte bryts på rätt sätt i ögat så ser du inte skarpt, och du kan behöva glasögon.